på EU-nivå finns det inga fasta regler för hur riskbedömningar ska göras (Du bör kontrollera den specifika lagstiftningen om riskbedömning i ditt land). Det finns dock två principer som alltid bör beaktas när man närmar sig en riskbedömning:
-
att strukturera bedömningen för att säkerställa att alla relevanta faror och risker hanteras (t. ex. att inte förbise uppgifter, såsom rengöring, som kan ske utanför normal arbetstid, eller tillhörande avdelningar som avfallskompaktering);
-
när en risk identifieras, att börja bedömningen från första principer genom att fråga om risken kan elimineras.
en stegvis strategi för riskbedömning
den europeiska vägledningen för riskbedömning i arbetet föreslår en strategi som bygger på ett antal olika steg. Detta är inte den enda metoden för att utföra en riskbedömning, det finns en mängd olika metoder för att uppnå samma mål. Det finns inget enda ”rätt” sätt att göra en riskbedömning och olika tillvägagångssätt kan fungera under olika omständigheter.
för de flesta företag, särskilt små och medelstora företag, bör en enkel femstegsstrategi (med inslag av riskhantering) som den som presenteras nedan fungera bra.
Steg 1. Identifiera faror och de som är i riskzonen
letar du efter de saker på jobbet som kan orsaka skada och identifierar arbetstagare som kan utsättas för farorna.
steg 2. Utvärdera och prioritera risker
uppskatta befintliga risker (svårighetsgrad och sannolikhet för eventuell skada…) och prioritera dem i storleksordning.
steg 3. Beslut om förebyggande åtgärder
identifiera lämpliga åtgärder för att eliminera eller kontrollera riskerna.
steg 4. Vidta åtgärder
införa förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder genom en prioriteringsplan.
Steg 5. Övervakning och översyn
bedömningen bör ses över med jämna mellanrum för att säkerställa att den hålls uppdaterad.
det är dock viktigt att veta att det finns andra metoder som fungerar lika bra, särskilt för mer komplexa risker och omständigheter. Vilken metod för bedömning som tillämpas beror på:
-
arbetsplatsens karaktär (t. ex. ett fast etableringsställe eller ett övergångsställe);
-
typ av process (t. ex. upprepade operationer, utveckling / förändring av processer, arbete på begäran);
-
den utförda uppgiften (t. ex. repetitiv, tillfällig eller hög risk);
-
teknisk komplexitet.
i vissa fall kan en enda övning som täcker alla risker på en arbetsplats eller aktivitet vara lämplig. I andra fall kan olika tillvägagångssätt vara lämpliga för olika delar av en arbetsplats.
dokumentera riskbedömningen
ett register över resultaten av riskbedömningar i arbetet bör föras. En sådan post kan användas som grund för:
-
information som ska vidarebefordras till berörda personer;
-
övervakning för att bedöma om nödvändiga åtgärder har införts;
-
bevis som ska läggas fram för tillsynsmyndigheterna;
-
eventuella ändringar om omständigheterna ändras.
en förteckning över åtminstone följande uppgifter rekommenderas:
-
namn och befattning på den eller de personer som utför undersökningen;
-
de risker och risker som identifierats;
-
de grupper av arbetstagare som står inför särskilda risker;
-
nödvändiga skyddsåtgärder;
-
närmare uppgifter om införandet av åtgärderna, t. ex. namn på ansvarig person och datum;
-
uppgifter om efterföljande övervaknings-och granskningsarrangemang, inklusive datum och berörda personer;
-
uppgifter om arbetstagarnas och deras representanters deltagande i riskbedömningsprocessen.
register över bedömningar bör upprättas med samråd och deltagande av arbetstagare och/eller deras företrädare och göras tillgängliga för dem för information. De berörda arbetstagarna bör under alla omständigheter underrättas om resultatet av varje bedömning som avser deras arbetsplats och vilka åtgärder som ska vidtas till följd av bedömningen.