East Room

4:02 E.M. EDT
presidenten: God eftermiddag. Jag vill i dag tala om den pågående situationen i Afghanistan: den utveckling som har ägt rum under den senaste veckan och de åtgärder vi vidtar för att ta itu med de snabbt utvecklande händelserna.
mitt nationella säkerhetsteam och jag har noggrant övervakat situationen på marken i Afghanistan och rör sig snabbt för att genomföra de planer vi hade infört för att svara på varje valkrets, inklusive — och beredskap — inklusive den snabba kollapsen vi ser nu.
jag talar mer om ett ögonblick om de specifika steg vi tar, men jag vill påminna alla hur vi kom hit och vad USA: s intressen är i Afghanistan.
vi åkte till Afghanistan för nästan 20 år sedan med tydliga mål: få dem som attackerade oss den 11 September 2001 och se till att al-Qaida inte kunde använda Afghanistan som en bas för att attackera oss igen.
vi gjorde det. Vi har allvarligt försämrat al-Qaida i Afghanistan. Vi gav aldrig upp jakten på Usama bin Laden, och vi fick honom. Det var ett decennium sedan.
vårt uppdrag i Afghanistan skulle aldrig ha varit nationsbyggande. Det var aldrig tänkt att skapa en enhetlig, centraliserad demokrati.
vårt enda viktiga nationella intresse i Afghanistan förblir idag vad det alltid har varit: att förhindra en terroristattack på amerikanskt hemland.
jag har argumenterat i många år att vårt uppdrag bör vara snävt inriktat på kontraterrorism — inte motinsurgency eller nation building. Det var därför jag motsatte mig ökningen när det föreslogs 2009 när jag var Vice President.
och därför är jag som President övertygad om att vi fokuserar på de hot vi står inför idag 2021 — inte gårdagens hot.
idag har terroristhotet spridit sig långt bortom Afghanistan: al-Shabaab i Somalia, al-Qaida på arabiska halvön, al-Nusra i Syrien, ISIS försöker skapa ett kalifat i Syrien och Irak och etablera dotterbolag i flera länder i Afrika och Asien. Dessa hot motiverar vår uppmärksamhet och våra resurser.
Vi genomför effektiva terroristbekämpningsuppdrag mot terroristgrupper i flera länder där vi inte har en permanent militär närvaro.
om det behövs kommer vi att göra detsamma i Afghanistan. Vi har utvecklat kontraterrorism över horisonten som gör det möjligt för oss att hålla ögonen fast på alla direkta hot mot USA i regionen och att agera snabbt och beslutsamt om det behövs.
när jag kom till kontoret ärvde jag en affär som President Trump förhandlade med talibanerna. Enligt hans överenskommelse skulle amerikanska styrkor vara ur Afghanistan senast den 1 maj 2021-bara drygt tre månader efter att jag tillträdde.
U. S. styrkor hade redan dragit ner under Trump-administrationen från ungefär 15 500 amerikanska styrkor till 2500 trupper i landet, och talibanerna var som starkast militärt sedan 2001.
valet jag var tvungen att göra, som din President, var antingen att följa upp det avtalet eller vara beredd att gå tillbaka till att bekämpa talibanerna mitt i vårens kampsäsong.
det skulle inte ha varit någon vapenvila efter den 1 maj. Det fanns ingen överenskommelse som skyddar våra styrkor efter Maj 1. Det fanns ingen status quo av stabilitet utan amerikanska offer efter Maj 1.
det var bara den kalla verkligheten att antingen följa igenom avtalet om att dra tillbaka våra styrkor eller eskalera konflikten och skicka tusentals fler amerikanska trupper tillbaka till strid i Afghanistan och lurching in i det tredje decenniet av konflikt.
jag står helt bakom mitt beslut. Efter 20 år har jag lärt mig den hårda vägen att det aldrig fanns en bra tid att dra tillbaka amerikanska styrkor.
det var därför vi fortfarande var där. Vi var tydliga om riskerna. Vi planerade för varje händelse.
men jag lovade alltid det amerikanska folket att jag kommer att vara rak med dig. Sanningen är: Detta utvecklades snabbare än vi hade förväntat oss.
så vad har hänt? Afghanistans politiska ledare gav upp och flydde landet. Den afghanska militären kollapsade, ibland utan att försöka slåss.
om något förstärkte utvecklingen under den senaste veckan att det var rätt beslut att avsluta USA: s militära engagemang i Afghanistan nu.
amerikanska trupper kan inte och bör inte slåss i ett krig och dö i ett krig som afghanska styrkor inte är villiga att kämpa för sig själva. Vi spenderade över en biljon dollar. Vi utbildade och utrustade En afghansk militärstyrka på cirka 300 000 starka — otroligt välutrustade — en styrka som är större än militären hos många av våra NATO-allierade.
vi gav dem alla verktyg de kunde behöva. Vi betalade deras löner, för underhåll av deras flygvapen — något talibanerna inte har. Talibanerna har inget flygvapen. Vi gav nära luftstöd.
vi gav dem alla chanser att bestämma sin egen framtid. Vad vi inte kunde ge dem var viljan att kämpa för den framtiden.
det finns några väldigt modiga och kapabla afghanska specialstyrkor och soldater, men om Afghanistan inte kan montera något verkligt motstånd mot talibanerna nu, finns det ingen chans att 1 år — 1 år till, 5 år eller 20 år av amerikanska militära stövlar på marken skulle ha gjort någon skillnad.
och här är vad jag tror på min kärna: det är fel att beordra amerikanska trupper att stiga upp när Afghanistans egna väpnade styrkor inte skulle göra det. Om de politiska ledarna i Afghanistan inte kunde komma samman för sitt folks bästa, inte kunna förhandla om deras lands framtid när markerna var nere, skulle de aldrig ha gjort det medan amerikanska trupper stannade kvar i Afghanistan som bär stöten av striderna för dem.
och våra sanna strategiska konkurrenter — Kina och Ryssland — skulle inte älska mer än USA att fortsätta att trampa miljarder dollar i resurser och uppmärksamhet för att stabilisera Afghanistan på obestämd tid.
när jag var värd för President Ghani och ordförande Abdullah I Vita Huset i juni och igen när jag talade via telefon till Ghani i juli hade vi mycket uppriktiga samtal. Vi pratade om hur Afghanistan skulle förbereda sig för att bekämpa sina inbördeskrig efter att den amerikanska militären avgick, för att rensa upp korruptionen i regeringen så att regeringen kunde fungera för det afghanska folket. Vi talade mycket om behovet av afghanska ledare att förena sig politiskt.
de misslyckades med att göra något av det.
jag uppmanade dem också att engagera sig i diplomati, att söka en politisk lösning med talibanerna. Detta råd nekades blankt. Ghani insisterade på att de afghanska styrkorna skulle slåss, men uppenbarligen hade han fel.
så jag är kvar igen för att fråga dem som hävdar att vi borde stanna: hur många fler generationer av Amerikas döttrar och söner skulle du få mig att skicka för att bekämpa Afghaner — Afghanistans inbördeskrig när afghanska trupper inte kommer? Hur många fler liv — amerikanska liv-är det värt? Hur många oändliga rader av gravstenar på Arlington National Cemetery?
jag är tydlig på mitt svar: Jag kommer inte att upprepa de misstag vi har gjort tidigare — misstaget att stanna och slåss på obestämd tid i en konflikt som inte ligger i USA: s nationella intresse, att fördubbla ett inbördeskrig i ett främmande land, att försöka återskapa ett land genom de oändliga militära utplaceringarna av amerikanska styrkor.
det är de misstag vi inte kan fortsätta att upprepa, eftersom vi har betydande vitala intressen i världen som vi inte har råd att ignorera.
jag vill också erkänna hur smärtsamt detta är för så många av oss. Scenerna vi ser i Afghanistan, de är gut-wrenching, särskilt för våra veteraner, våra diplomater, biståndsarbetare, för alla som har tillbringat tid på marken arbetar för att stödja det afghanska folket.
för dem som har förlorat nära och kära i Afghanistan och för amerikaner som har kämpat och tjänat i landet — tjäna vårt land i Afghanistan — detta är djupt, djupt personligt.
det är för mig också. Jag har arbetat med dessa frågor så länge som någon. Jag har varit i hela Afghanistan under detta krig-medan kriget pågick – från Kabul till Kandahar till Kunar Valley.
jag har rest dit vid fyra olika tillfällen. Jag träffade folket. Jag har pratat med ledarna. Jag tillbringade tid med våra trupper. Och jag förstod förstahands vad som var och inte var möjligt i Afghanistan.
så nu är vi fercus — fokuserade på vad som är möjligt.
vi kommer att fortsätta att stödja det afghanska folket. Vi kommer att leda med vår diplomati, vårt internationella inflytande och vårt humanitära bistånd.
vi fortsätter att driva på regional diplomati och engagemang för att förhindra våld och instabilitet.
vi kommer att fortsätta att tala för det afghanska folkets grundläggande rättigheter-för kvinnor och flickor — precis som vi talar ut över hela världen.
jag har varit tydlig med att mänskliga rättigheter måste vara centrum för vår utrikespolitik, inte periferin. Men sättet att göra det är inte genom oändliga militära utplaceringar; det är med vår diplomati, våra ekonomiska verktyg och att samla världen för att gå med oss.
låt mig nu lägga fram det nuvarande uppdraget i Afghanistan. Jag blev ombedd att bemyndiga — och det gjorde jag-6 000 amerikanska trupper att deployera till Afghanistan i syfte att hjälpa till med avgång av amerikansk och allierad civil personal från Afghanistan och att evakuera våra afghanska allierade och utsatta Afghaner till säkerhet utanför Afghanistan.
våra trupper arbetar för att säkra flygfältet och för att säkerställa fortsatt drift av både civila och militära flygningar. Vi tar över flygledningen.
vi har säkert stängt vår ambassad och överfört våra diplomater. Vår dip – – vår diplomatiska närvaro konsolideras nu också på flygplatsen.
under de kommande dagarna har vi för avsikt att transportera ut tusentals amerikanska medborgare som har bott och arbetat i Afghanistan.
vi kommer också att fortsätta att stödja en säker avgång för civil personal-den civila personalen i våra allierade som fortfarande tjänar i Afghanistan.
Operation Allies Refugee, som jag meddelade tillbaka i Juli, har redan flyttat 2,000 afghaner som är berättigade till Särskilda invandring visum och deras familjer till USA.
under de kommande dagarna, USA. militären kommer att ge stöd för att flytta fler Siv-stödberättigade afghaner och deras familjer ut ur Afghanistan.
vi utökar också flyktingtillgången för att täcka andra utsatta afghaner som arbetade för vår Ambassad: Amerikanska icke-statliga organ — eller de amerikanska icke-statliga organisationerna; och afghaner som annars är i stor risk; och amerikanska nyhetsbyråer.
jag vet att det finns oro över varför vi inte började evakuera Afghaner — civila tidigare. En del av svaret är att några av afghanerna inte ville lämna tidigare-fortfarande hoppfulla för sitt land. Och en del av det berodde på att den afghanska regeringen och dess anhängare avskräckt oss från att organisera en massflykt för att undvika att utlösa, som de sa, ”en förtroendekris.”
amerikanska trupper utför detta uppdrag lika professionellt och lika effektivt som de alltid gör, men det är inte utan risker.
när vi genomför denna avgång har vi gjort det klart för talibanerna: om de attackerar vår personal eller stör vår operation kommer USA: s närvaro att vara snabb och svaret kommer att vara snabbt och kraftfullt. Vi kommer att försvara vårt folk med förödande kraft om det behövs.
vårt nuvarande militära uppdrag kommer att vara kort i tid, begränsat i omfattning och fokuserat i sina mål: Få vårt folk och våra allierade till säkerhet så snabbt som möjligt.
och när vi har slutfört detta uppdrag kommer vi att avsluta vårt militära tillbakadragande. Vi kommer att avsluta USA: s längsta krig efter 20 långa år av blodsutgjutelse.
de händelser vi ser nu är tyvärr ett bevis på att ingen mängd militär styrka någonsin skulle leverera ett stabilt, enat och säkert Afghanistan — som i historien kallas ”imperiernas kyrkogård.”
det som händer nu kunde lika gärna ha hänt för 5 år sedan eller 15 år i framtiden. Vi måste vara ärliga: vårt uppdrag i Afghanistan har tagit många felsteg — gjort många felsteg under de senaste två decennierna.
jag är nu den fjärde amerikanska presidenten som presiderar över krig i Afghanistan-två demokrater och två republikaner. Jag kommer inte att vidarebefordra detta ansvar på ett ansvarsfullt sätt till en femte President.
jag kommer inte att vilseleda det amerikanska folket genom att hävda att bara lite mer tid i Afghanistan kommer att göra hela skillnaden. Jag kommer inte heller att krympa från min del av ansvaret för var vi är idag och hur vi måste gå vidare härifrån.
jag är President i Amerikas förenta stater, och pengarna slutar med mig.
jag är djupt ledsen över de fakta vi nu står inför. Men jag ångrar inte mitt beslut att avsluta Amerikas krigsbekämpning i Afghanistan och upprätthålla ett laserfokus på våra terrorismuppdrag där och i andra delar av världen.
vårt uppdrag att försämra terroristhotet från Al-Qaida i Afghanistan och döda Osama bin Laden var en framgång.
våra decennier långa ansträngningar för att övervinna århundraden av historia och permanent förändra och återskapa Afghanistan var inte, och jag skrev och trodde att det aldrig kunde bli.
jag kan inte och jag kommer inte att be våra trupper att kämpa oändligt i en annan — i ett annat lands inbördeskrig, ta offer, lida livsförstörande skador, lämna familjer trasiga av sorg och förlust.
Detta är inte i vårt nationella säkerhetsintresse. Det är inte vad det amerikanska folket vill ha. Det är inte vad våra trupper, som har offrat så mycket under de senaste två decennierna, förtjänar.
jag gjorde ett åtagande till det amerikanska folket när jag sprang för President att jag skulle få USA: s militära engagemang i Afghanistan till ett slut. Och medan det har varit svårt och rörigt — och ja, långt ifrån perfekt — har jag hedrat det engagemanget.
ännu viktigare, jag gjorde ett åtagande till de modiga män och kvinnor som tjänar denna nation att jag inte skulle be dem att fortsätta att riskera sina liv i en militär handling som borde ha slutat för länge sedan.
våra ledare gjorde det i Vietnam när jag kom hit som ung man. Jag kommer inte att göra det i Afghanistan.
jag vet att mitt beslut kommer att kritiseras, men jag skulle hellre ta all den kritiken än att vidarebefordra detta beslut till en annan President i USA — ännu en — en femte.
eftersom det är rätt-det är rätt beslut för vårt folk. Den rätta för våra modiga servicemedlemmar som har riskerat sina liv för att tjäna vår nation. Och det är rätt för Amerika.
så tack. Må Gud skydda våra trupper, våra diplomater och alla de modiga amerikanerna som tjänar på skadans sätt.
4: 21 E. M. EDT