som rubriken entydigt säger, här på NPR har vi startat Hispanic Heritage Month.

Inte Latino Arv Månad. Inte Latinx Heritage Month. Inte ens en kompromiss eller en kombination av de tre: Hispanic/Latino/Latinx Heritage Month.

för att vara ärlig började NPR delta i det nationella evenemanget som kallas Hispanic Heritage Month utan diskussion om befintliga spänningar inom Latino-samhällen angående användningen av ordet spansktalande, dess ursprung och om det kan vara dags att byta ut catchall-etiketten för något annat.

kanske har det något att göra med den snabba takten i nyheterna nyligen om slutet på ett 20-årigt krig i Afghanistan, en annan skrämmande spik i COVID-19-pandemin eller veckans återkallningsval i Kalifornien.

eller, i full öppenhet, kan det ha något att göra med det faktum att från och med 2020 endast 6% av NPR: s nyhetsrum och On-air journalister identifierar sig som spansktalande eller Latino.

men det är inte för sent att ställa följande torniga frågor: Vad är skadan med att klumpa ihop ungefär 62 miljoner människor med komplexa identiteter under ett enda paraply? Är en filt panetnisk term nödvändig för att förena och återspegla en gemensam kultur som fortfarande i stor utsträckning (infuriatingly) utesluts från den vanliga populärkulturen? Eller den mer grundläggande frågan: bisexuell por que Hispanic?

hur Latinos/Latinas/Latinx-folket blev spansktalande

Hispanic Heritage Month började ursprungligen som en veckolång fest 1968 under President Lyndon Johnson som vid den tiden sa: ”folket av spansktalande härkomst är arvtagare till missionärer, kaptener, soldater och bönder som motiverades av en ung äventyrsanda och en önskan att bosätta sig fritt i ett fritt land.”

”detta arv är vårt”, proklamerade han.

det var inte förrän 1988 som President Ronald Reagan förlängde veckan till hela 31 dagar — genom oktober. 15-att hålla September. 15 startdatum eftersom det sammanfaller med National independence day i Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua och Costa Rica. På samma sätt firar Mexiko den 16: e, Chile den 18: e och Belize den 21: e.

men redan innan Johnson landade på termen spansktalande var det mycket debatt inom statliga enheter om hur man hänvisar till Latinos i USA, Cristina Mora, en sociolog vid University of California, Berkeley, berättar NPR.

Mora, som skrev om antagandet av termen spansktalande för att göra latinamerikaner: Hur aktivister, byråkrater och Media skapade en ny Amerikan, fann att användningen av paraplykategoriseringen är oupplösligt kopplad till den amerikanska folkräkningen och dess försök att identifiera och kvantifiera olika grupper av människor.

Pew Research Center rapporterar att på 1930-talet Latinos som bor i USA, oavsett deras födelseort eller familjens ursprung, noterades alla som ”Mexikanska” av dörr-till-dörr amerikanska Folkräkningsbyråräknare. Det var inte förrän 1970 som byrån började fråga Latinos som bor i USA. att själv identifiera sig som antingen ”mexikansk, puertoricansk, Kubansk, Central-eller sydamerikanska, andra spanska” eller ”nej, ingen av dessa.”Detta ledde dock till en bisarr och oväntad underrepresentation av vita amerikaner som missförstod klassificeringarna. Tydligen hundratusentals förvirrade människor som bor i södra eller centrala regioner i USA felaktigt identifieras som Central-eller sydamerikanska, enligt Pew.

men även med de extra Latino-undergrupperna säger Mora att folkräkningen 1970 återigen resulterade i en allvarlig underräkning av minoriteten men växande befolkning, vilket i sin tur ledde till en nationell motreaktion från aktivister, akademiker och medborgerliga ledare som krävde rättvis representation.

Latinos kunde ha kallats ”Brown”

nya grupper bildades för att ta itu med problemet, inklusive Census Bureau ’ s Spanish Origin Advisory Committee och en grupp spansktalande federala anställda som heter Ad Hoc Committee on Racial and Ethnic Definitions. Mora påminner om att flera av de alternativ som flöt på den tiden inkluderade ”Brown”, ”Latin American”, ”Latino” och Hispanic.

” ett av problemen är att Latinos sågs som utlänningar, inkräktare och inte i sig Amerikanska. Och ett av advisory board jobb var att verkligen visa att Latinos var en amerikansk minoritetsgrupp, som afroamerikaner-en minoritet som sträckte sig från kust till kust och som var patriotiska, som kämpade i krig, som bidrog till amerikansk historia, som byggde amerikanska städer. Så när en term som latinamerikansk användes, direkt, det verkade slå oenighet eftersom det sågs som alltför främmande, ” Mora förklarar.

hon tillägger: ”spansktalande var aldrig en term som alla älskade, men det var en term som fick mycket stöd från Latinos i Nixon och senare Ford-administrationen.”Det lades så småningom till folkräkningen 1980.

många Latinos hade en omedelbar förakt för termen

” vi hatade termen spansktalande eftersom det var en term som vi kände tvingades på oss av USA. regeringen, ” Paul Ortiz, författare till en afroamerikansk och Latinx historia i USA, berättar NPR.

”det var inte en naturlig passform för någon som jag kände. Jag kände inte någon som växte upp som sa, ’Åh, hej, Jag är spansktalande.”Det var alltid heller, jag är mexikansk, mexikansk-amerikansk, Chicano eller Chicana”, säger Ortiz, som också är historieprofessor vid University of Florida.

en stor del av det, säger han, bygger på ursprunget till ordet spansktalande, som är den engelska översättningen av den spanska ”Hispano”, vilket betyder en person vars kulturella traditioner härstammar från Spanien.

när det är utgångspunkten, säger han, ” som omedelbart raderar alla århundraden av Prekolumbiansk historia, kultur och civilisationer som fanns före den europeiska erövringen och koloniseringen av Amerika … och det är förståeligt upprörande för människor som inte är vita.”Det alienerar inhemska och Afro-latinska samhällen vars historia innehåller djupt motstånd mot den spanska invasionen och inte nödvändigtvis är knuten till Spanien, säger Ortiz.

termen Latinx ökar i popularitet

den senaste populariteten för ordet Latinx i USA. presenterar ett annat alternativ till den omtvistade spansktalande etiketten som förespråkare säger också erbjuder könsinklusivitet. Ortiz förundras över hur det så snabbt har anpassats av ungdomar, akademiska institutioner och företag, även om det inte är utan sina egna kritiker.

när han namngav sin bok var det hans elever som föreslog att använda Latinx i titeln. ”Ursprungligen skulle det bli afroamerikansk och Latino historia i USA. Men mina elever imponerade verkligen på mig teman inkludering och mångfald, vi måste vara öppna.”

han har också märkt att under de senaste två åren eller så är många av de talande förfrågningarna han fått från företag för Latino eller Latinx Heritage Month inte Hispanic Heritage Month — det inkluderar en inbjudan att tala vid en Deutsche Bank-händelse senare i veckan.

Ortiz föreslår att en teori för skiftet är att det drivs av olika medarbetarorganisationer inom företagen. ”Nästan alla av dem — de som har nått ut-har tagit termen Latinx.”

”jag tycker att det här är fascinerande eftersom stereotypen är att termen Latinx prackas på oss av akademiker men det är bara inte sant”, säger han.

de typer av berättelser som berättas under Hispanic Heritage Month är också viktiga

utöver tvisten om vad man ska namnge den månadslånga firandet finns det en annan oro: att i ett försök att göra det mer smakligt eller kommersiellt livskraftigt, berättelser om förtryck, fördomar och orättvisa vitkalkas eller ignoreras.

”alltför ofta ligger fokus på musikaliska bidrag eller dans eller andra glada konstformer”, säger Mario T. Garcia, professor i Chicana och Chicano-studier vid University of California, Santa Barbara, till NPR.

”men vi behöver också programmering som speglar historiska problem … eftersom du inte kan anta att Latinos redan vet om lynchningarna i södra Texas på 1910-talet,” Zoot Suit-upploppen, segregeringen av mexikanska barn i skolor eller de Chicano-ledda gymnasieutgångarna på 1960-talet som permanent ändrade högre utbildning för Latino-studenter.

enligt hans erfarenhet, konstaterar Garcia, gör det amerikanska offentliga utbildningssystemet ett så dåligt jobb att undervisa Latino historia i detta land, att ofta Hispanic Heritage Month är den enda möjligheten för alla studenter att lära sig om det. ”Det är verkligen synd”, säger han.

men närmade sig på rätt sätt, tillägger han, även dessa berättelser kan i slutändan ses som lyckliga. ”Eftersom de historiska kamp Chicanos, mexikansk-amerikaner, andra Latinos är glada historier … för bara genom dessa strider har vi kunnat uppnå mer social rättvisa i detta land, mer utbildning.”